Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema ? livsvandringen, själens inre resa.

Examensarbete: Regnbågen har många färger - Bifrostinspirerad undervisning. Författare: Erik Nygren. Syftet med denna undersökning är att beskriva ett Bifrostinspirerat tematiskt arbetssätt samt visa på lärares, elevers och föräldrars uppfattningar kring denna undervisningsform. Jag vill ge sken åt en pedagogik olik en förmedlingspedagogik där katederundervisning utgör arbetssättet. (se bilaga 1). För min undersökning har jag intervjuat lärare, elever och föräldrar på en skola som arbetar Bifrostinspirerat. Tre olika perspektiv som ger en djupare bild av arbetssättet och verksamheten.

Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv.

Studien avser att ge en förståelse för golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt på att identifiera de attribut på en golfdestination som golfspelare värderar och som påverkar deras beslut gällande vilken golfbana de ska spela på under sin golfresa. Studien omfattar både beslutet att besöka en golfbana för första gången och beslutet att återbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna värderar attributen olika beroende på vad motivet och syftet med golfresan är, vilket innebär att beslutsprocessen kan skilja sig från beslut till beslut. Detta innebär att det bara är attributen som respondenterna har som krav som alltid påverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja från beslut till beslut.

Drivkraften till att människor reser har länge ansetts vara behovet att åka till en geografisk plats för att där utföra någon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vår virtuella rörlighet ökat och således är vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. Resenärer numera använda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi då kan använda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir värdefull och inte bara en transportsträcka fram till målet. I takt med att det de senaste åren skett en mobil explosion har också tillgängligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad människor ägnar sin restid åt när de pendlar regionalt och hur de ser på värdet av restiden.

Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema ? livsvandringen, själens inre resa.

Det här arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus på stora landskap. Under en resa längsmed transsibiriska järnvägen har vi, med hjälp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att utforska för oss oprövade sätt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fångar den mänskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet är i huvudsak vårt egeninsamlade material från resan. Två olika förhållningssätt till insamlingen av material har tillämpats, ett intuitivt och ett utifrån förutbestämda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

Affärssystem eller ERP-system representerar ett nytt sätt att se på informationssystem inom organisationer och de utmaningar som de innebär vid implementation kan få ödesdigra konsekvenser. Med tanke på de risker och möjligheter ett ERP-system innebär är behovet av framgångsmodeller stort. Vår studie och den framgångsmodell vi vill presentera baseras på en aktör-nätverk-teori där vi ser systemet som en aktör inom den organisation vilken det påverkar. Genom att identifiera systemet och den roll systemet har inom en organisation kan vi lättare förstå utvecklingen och nyttan av systemet, det vi brukar kalla implementationen av ett system. Vi har dock konstaterat att denna process inte har något tydligt slut och benämner den därför ERP-resan för att skilja mot tidigare begrepp.

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö.

Jag har låtit min yttre miljö vara en stark tongivare och låtit det förenas med mitt verk. Det mesta av mitt arbete har jag utfört i min egen verkstad. Det är en ateljé utformad runt en traditionellguldsmedsverkstad med de verktyg och material som hör till. Där har jag omgivit mig med bilder, material och föremål som intresserar mig.Resan och förflyttandet mellan HDK och min verkstad var min utgångspunkt. Det har jag dokumenterat och uttryckt i olika material..

Jessica Rode och Josefin Rode, Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Resan i förskolans livskunskap-en studie baserad på sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan. Vårt syfte och våra frågeställningar inriktar sig på vilken syn pedagoger ute i verksamheten har och hur de arbetar med livskunskap i förskolans vardag. Sammanfattningen av studiens analys vill vi ska inspirera till diskussioner kring ämnet. Vi ger en teoretisk översikt där teoretiker och forskare som fokuseras bl.a. är Piaget, Kholberg, Lögstrup, D.

Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet ? deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm.Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ?Att vända hem i text?, innebär att man som skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor.Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas.Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ?nostalgi? och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer.Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten.